fanny, det finns saker som jag alltid viljat säga till dig. och därför måste jag förklara för dig vem du är för mig.
det är svårt att förklara när det inte finns tillräckligt många ord.
du har alltid varit som en äkta storasyster för mig, även om vi kan bråka. jag skulle aldrig, aldrig släppa taget om dig även om du var min största fiende. 
du ställer alltid upp som en riktig storasyster. det finns dom dagarna som jag aldrig kommer glömma, framför allt den dagen vi lärde känna varann.
den dära dagen, vi satt och snacka om allt på strömma. du blev en av mina bästa bara på några sekunder. vi snackade med varandra som vi var bästavänner. vet inte om vi är födda för varandra, men jag tror faktist att vi är det.
det är dig jag alltid kan komma till när något händer,dig jag kan vända mig till när ingen annan lyssnar och bara lossas som det förstår. men du förstår alltid, du är den enda. 
du är min bästa vän och hoppas att du vet det. du måste förstå att du är nåt speciellt.
du är min egna ängel, som gud hade sänt. du kan verkligen berätta vem jag är. du kommer alltid stå mig lika jävla
nära. och lyssna riktigt noga, och tro inte att jag driver. tänker med huvudet och med tangenterna skriver jag.
jag tänker på dig ofta, varenda liten sekund.
tänker på dig på natten, och kan inte få en blund. kan man ha en bättre vän? det tror jag faktist inte.
svara på den frågan. i vänskapen finns det en låga som brukar brinna ut, men jag kan svära på att våran kommer aldrig att ta slut. du är den bästa jag har, jag lämnar dig aldrig oavsätt vad som händer.
våra promenader där vi gick och snackade om allt, om vad vi ska göra i sommar, vart vi ska bada och göra allt, att vi skulle bli rumskompisar allt det dära.
vi kunde snacka om allt, det för vi fortfarande idag. och jag lovar, jag skulle inte gråta om du lämnade mig.
jag skulle dö. lova mig en sak, att aldrig släppa taget, för utan dig klarar jag knappt att se eller höra.
och jag älskar dig mer än världen.