allt är inte som de va förut.

tänk om man kunde spola tiden tillbaka, till alt som de va förut. när det ända man brydde sig om var sin familj. familjen var verkligen allt man hade, dom gjorde en som gladast. nu är det inte allas så. man bråkar med sina syskon, säger att man hatar dom. men igentligen vill man bara krama om dom och säga förlåt, men det går inte. man skriker till sin mamma och säger att man hatar henne, sen gråter man över det man sagt. man skiter i sin pappa, när man igentligen vill träffa honom varje dag & bara umgås. så är det iallafall för mig , men de är nånting som går över. hoppas ja.

gumman, fick rysningar när jag läste. släng iväg ett sms, jag ställer alltid upp. du vet det. jag älskar dig. massor. och jag saknar dig <3