saknar min bebis.

tankarna flyger genom huvet, vad har hänt med stället.

förut var de mitt andra hem, men nu trivs jag inte där längre. känns inte som att

jag har nått där att göra. men då är jag tydligen en bitch & dryg som fan. är det

här verkligen samma ställe som förut? jag vill kunna gå dit utan att alla blir tysta.

jag skäms inte, för jag har inte gjort nått fel. orkar bara inte med er.

men det jag saknar mest är min älsklings ponny. jag klarar inte av att inte se honom.

och ja man kan älska en häst med hela sitt hjärta, det gör jag iallafall. jag vill att allt

ska bli som förut. jag ska aldrig glömma dom bra stunderna vi haft på det stället.

jag saknar allt, vill ha tillbaka det som de va förut..

min fina ponny när allt va som bäst.

du har helt rätt älskling, låt dom inte trycka ner dig. du är guld värd och jag finns alltid vid din sida <3